Bromsoket är den del av en skivbroms som omvandlar det hydrauliska trycket till den klämkraft som bromsar in ett hjul. I grunden är det en stabil metallklämma som griper om bromsskivan och rymmer bromsbeläggen, ett på vardera sida av skivan. När bromsen ansätts pressas dessa belägg mot den roterande skivan, och friktionen som uppstår omvandlar fordonets rörelseenergi till värme och saktar ned bilen. Utan bromsoket som håller och manövrerar beläggen skulle skivbromssystemet inte fungera.
Bromsoket arbetar hydrauliskt. När bromspedalen trampas ned sätts bromsvätskan under tryck, och vätskan färdas genom bromsledningarna in i oket och verkar på en eller flera kolvar. Dessa kolvar pressar beläggen inåt mot skivan med betydande kraft, förstärkt av hydrauliken så att en måttlig pedalkraft ger en kraftfull klämning. När pedalen släpps faller trycket och beläggen lättar på greppet, samtidigt som en tätning runt varje kolv hjälper till att dra tillbaka den något så att beläggen inte ligger an och släpar.
Det finns två huvudsakliga konstruktioner. Ett glidande, eller flytande, bromsok har sina kolvar enbart på ena sidan; när kolvarna pressar det inre belägget mot skivan får reaktionskraften hela okkroppen att glida längs styrtappar så att även det yttre belägget dras in. Konstruktionen är kompakt, billig och förlåtande mot små variationer i inriktningen, vilket är skälet till att den dominerar på vanliga personbilar. Ett fast bromsok är däremot stadigt fastbultat och bär kolvar på båda sidor av skivan, vilka pressar beläggen från var sin sida samtidigt.
Fasta bromsok är vanligen flerkolvskonstruktioner med två, fyra, sex eller ännu fler kolvar fördelade kring belägget. Att fördela klämkraften över flera kolvar ger ett jämnare tryck över ett större belägg, förbättrar värmehanteringen och ger generellt en starkare, jämnare bromsning med en fastare pedalkänsla. Det är därför stora flerkolvsbromsok förknippas med prestanda- och premiumbilar, ofta lackerade i klara färger bakom hjulen, medan vardagsbilar klarar sig med enklare enkolvsflytande ok.
Bromsok kräver underhåll för att förbli pålitliga. Styrtapparna på flytande ok måste hållas rena och smorda, annars kan oket kärva och orsaka ojämnt beläggslitage, släpande bromsar och snedbromsning. Kolvtätningar kan torka ut och läcka vätska, och korrosion kan få kolvar att fastna i sina lopp. Bromsoket samverkar med resten av grundbromssystemet — skivan det griper om, som kan vara av ventilerad eller kolkeramisk typ för bättre värmebortföring, och beläggen det bär — och som alla friktionsbromsar begränsas det till sist av sin förmåga att leda bort värme, eftersom ihållande överhettning leder till bromsfading.
- Rymmer bromsbeläggen och klämmer fast dem mot skivan
- Hydrauliska kolvar pressar beläggen vid inbromsning
- Finns som glidande (flytande) och fast (flerkolvs) typ
- Större flerkolvsok ger kraftfullare bromsning