Inslag är den uppåtriktade, sammanpressande rörelse i fordonets fjädring som uppstår när ett hjul träffar en ojämnhet och trycks upp mot karossen. Det utgör ena halvan av den ständiga vertikala dialogen mellan vägbanan och bilen: när däcket rullar över en upphöjning, en gropkant eller en trottoarkant förflyttar sig hjulet uppåt i förhållande till chassit, fjädern trycks ihop och fjädringen pressas mot sitt anslag. Begreppet beskriver just detta kompressionsslag och skiljer det från den efterföljande utfjädringen.
Mekaniskt belastar inslaget fjädern och bromsas av stötdämparen. När hjulet stiger trycks spiral- eller bladfjädern ihop och lagrar energi, samtidigt som stötdämparen via sin kolv och ventiler styr hur snabbt sammanpressningen sker genom att tvinga hydraulvätskan genom strypta passager. Konstruktörerna avstämmer dämparens kompressions- och utfjädringsbeteende var för sig, eftersom krafterna och de önskade reaktionerna skiljer sig åt i de två riktningarna. Kompressionsdämpningen ställs i regel mjukare än utfjädringen, så att hjulet kan svälja ett hårt slag utan att en skarp stöt fortplantar sig in i kupén, medan en fastare utfjädring hindrar den lagrade fjäderenergin från att kasta upp karossen alltför våldsamt efteråt.
Skillnaden är viktig eftersom inslag och utslag formar både åkkomfort och väggrepp. Väl avvägd inslagskontroll låter hjulet följa vägytan och dämpa stötar så att karossen förblir stabil och däcket behåller sitt grepp. För lite eftergivlighet och varje ojämnhet känns som en duns; för mycket och fjädringen förbrukar sin slaglängd för lätt och slår i anslaget med en hård smäll. Den tillgängliga uppåtrörelsen kallas inslagsväg och begränsas medvetet av ett gummi- eller polyuretananslag som gradvis styvnar och slutligen stoppar hjulet innan fjädringen når en hård mekanisk gräns.
Den motsatta fasen är utslag, fjädringens nedåtriktade förlängning när hjulet faller bort från karossen ner i en sänka eller återgår efter en ojämnhet. En enstaka ojämnhet utlöser vanligen ett inslag som omedelbart följs av ett utslag, och stötdämparens uppgift är att ta upp energin i bägge så att svängningen snabbt klingar av i stället för att fortsätta studsa.
I praktiken är begreppet mest relevant för den som ställer in en fjädring, vare sig det gäller att avstämma en vanlig bil för åkkomfort, en banbil för kontroll eller ett lastbärande fordon som ska klara tunga laster som trycker ihop fjädrarna. Att förstå inslag tillsammans med utslag, fjädringsväg och anslagets roll är grundläggande för att begripa hur en bil rullar, och varför en fjädring som känns mjuk över små ojämnheter ändå kan slå igenom hårt när kompressionsvägen är förbrukad.
- Fjädringens uppåtriktade, sammanpressande rörelse
- Uppstår när ett hjul slår i en ojämnhet
- Motsatsen till utslag (nedåtriktad förlängning)
- Dämpas separat från utslaget och begränsas av ett anslag