Stegram

Ett stegram är ett fordonschassi byggt av två långa, parallella rambalkar som löper hela bilens längd och förbinds med jämna mellanrum av tvärbalkar, så att hela strukturen liknar en stege sett ovanifrån. På denna styva plattform skruvas en separat byggd kaross fast, en lösning som kallas kaross-på-ram. Det hör till de äldsta formerna av bilchassi, härstammar direkt från hästdragna vagnar och är fortfarande standard för fordon som ska bära eller dra tunga laster och tåla hårt bruk.

De två huvudbalkarna utgör den bärande ryggraden och pressas eller valsas vanligen av grovt stål till en sluten lådprofil eller en U-profil för att motstå böjning och vridning. Tvärbalkarna binder samman rambalkarna, bestämmer deras avstånd och ger den styvhet som krävs för att hindra ramen från att vrida sig som en parallellogram, samtidigt som de erbjuder infästningspunkter för motor, växellåda, fjädring och kaross. Eftersom ramen bär alla mekaniska laster kan karossen vara förhållandevis enkel: den utgör kupén och formspråket men bidrar föga till den totala hållfastheten, och den isoleras från ramen av gummikuddar som dämpar vibrationer och vägbuller.

Konstruktionens stora förtjänster är hållfasthet, tålighet och mångsidighet. Ett stegram klarar väl de koncentrerade laster som bogsering innebär samt de påkänningar och stötar som terrängkörning medför, och dess separata byggsätt gör fordonen lätta att reparera, bygga om eller förse med ny kaross. Samma ram kan ligga till grund för en pickup, en skåpbil, ett chassi med hytt eller en stor SUV, vilket är skälet till att tillverkarna föredrar den för nytto- och transportfordon som tillverkas i många utföranden. Eftersom karossen helt enkelt skruvas på kan krockskador på strukturen ofta riktas eller delar bytas ut i stället för att hela karossen kasseras.

Historiskt använde i stort sett varje bil ett separat ram fram till mitten av nittonhundratalet, då personbilar gick över till lättare och styvare integrerade strukturer. I dag lever stegramet främst kvar i pickuper, SUV-ar med kaross-på-ram, tunga fyrhjulsdrivna fordon och nyttofordon, där dess bärförmåga och dragkapacitet väger tyngre än nackdelarna. Vissa moderna ramar använder höghållfasta stål, hydroformade sektioner och slutna balkar för att återvinna styvhet och minska vikten.

De främsta nackdelarna är vikt och köregenskaper. Ett stegram är tyngre än en motsvarande självbärande struktur, vilket försämrar både bränsleekonomi och köregenskaper, och eftersom ramen är öppen erbjuder den lägre vridstyvhet än ett slutet självbärande chassi, med mer vridning som kan skada styrprecision och åkkomfort. Den tenderar också att placera karossen högre, vilket höjer tyngdpunkten. En självbärande kaross sammanför däremot kaross och struktur till ett enda spänningsupptagande skal som är lättare och styvare men svårare att reparera och mindre lämpat för extrema laster, vilket är skälet till att de två lösningarna fortsätter att samexistera, var och en anpassad till den uppgift fordonen är byggda för.